December

Nu är min favortittid på året här igen!

Jag får tända så mycket ljus jag vill, ha fina glittriga saker framme och pyssla varje kväll med julkort och julklappsadresser. Det är en förväntan i luften som gör att jag går omkring med ett leende på läpparna. Förväntningarna byggs upp och brukar oftast lämna mig med en känsla av tomhet när julaftonen är över. Var det inte mer än så här? Var är allt mys? Var är all gemenskap, alla sånger, all stämning? Det försvann någonstans på vägen. Kanske tog alla "måsten" kål på julstämningen. Alla mina krav på mig själv kanske gjorde att jag glömde bort att njuta av glöggdoften, Mattias födelsedag ( ja, han fyller ju år på självaste julafton! ) och den magiska känslan av frid som faktiskt går att finna den här tiden på året!

Jag skulle vilja sänka kraven på allt runtomkring i år. Bara sitta ned och prata med mamma, ta en promenad, kanske åka pulka med barnen en stund och ha riktigt roligt!

Jag önskar mig julefrid i julklapp! Ingen julstress!
Jag ska försöka ge mig själv det. Bättre julklapp tror jag inte jag kan få!

Nu ska jag återgå till mina julkort, tack för mig!

Kramar
//Eva-Lena

Röktankar

En onsdag, jag tror det var förra veckan, kom jag på att måndagens nikotinplåster fortfarande låg kvar i asken. Då hade det ju gått två dagar utan plåster, så jag bestämde mig raskt för att det fick vara slut på plåstrandet också. Det skulle ju vara lite som att börja om från början att sätta på ett nytt plåster efter så lång tid.

Det har gått rätt bra. Jag har gått upp en par tre kilo, ingen drastisk uppgång. Suget finns där mest hela tiden och det är lätt att tolka det som hunger.

Mattias och Oskar fortsätter att förgylla mina dagar. Mattias påstår att han är "smartare än alla!" Vad svarar man på det? Svarar man något?

När jag frågade Oskar vad han önskar sig av tomten svarade han "gung-gung-gung-gung" samtidigt som han visade en mycket varsam gungande rörelse med handen. Efter en del frågor kom jag fram till att det är en gungstol alternativt gunghäst han önskar sig. Varje gång han får frågan svarar han likadant.

Jag har pysslat lite och kommit en bit på julkorten. Det är klart hur de ska se ut och två (!!) hela kort är klara.
Mattias har varit på kalas och skulle ju ha med sig en present och ett kort. Dessutom har jag målat namn på en spargris på beställning.
Det är mycket tack vare pysselkvällen. Tack alla fantastiska mammor! Inspirationen kommer från er!

Pojkarna har varit sjuka i två hela dagar, så vi har varit hemma och gnagt på varandra. De har inte varit sängliggande, utan haft en vanlig förkylning. I dag har de varit otroligt rastlösa båda två. Själv blir jag som en urlakad sill om jag har haft feber och hosta, men de verkar lika pigga som vanligt. Nästan i alla fall. De tröttnar fortare även om febern är borta. Kanske vi går en tur till affären för att köpa lördagsgodis i morgon.

Jag är absolut inte van att ha sjuka barn, så jag vet knappt hur man gör. Inte ens när det gick vattkoppor på förskolan blev de sjuka.

Nu ska jag sova lite så kanske jag kan lägga in lite bilder i morgon.

Må så gott alla

Kramar
//Eva-Lena

Svarta kinder och brunt hår

Nu har det gått några dagar igen. Rökningen är inte längre det absolut enda jag kan tänka på. Jag kan faktiskt njuta av att känna vinden i ansiktet eller sitta stilla utan att få ett nervöst sammanbrott. Jag antar att man kan kalla det framsteg.
I dag köpte jag nya nikotinplåster av en svagare sort. Vi får se vad kroppen säger om det.

Vinterjackan har fått komma fram ur förrådet och det är mössa, vantar, halsduk och vinterskor för hela slanten. Hallen är sig inte lik!
Snön yrde i dag så mascaran rann längs kinderna. Det kändes faktistkt väldigt bra! Jag älskar när det blåser och så länge jag inte fryser gör det ju inget att kinderna blir svarta av mascara. Tänk, vad lite vind kan göra mig glad!

Jag har varit på pysselkväll med glada mammor i kväll och fått massor av inspiration till julkorten! Det har varit torka på den fronten och jag har inte gjort kort om jag inte varit absolut tvungen. Kanske kan jag skicka lite julkort i år också. Det trodde jag inte!










Kvällens resultat.


I fredags for jag för att hälsa på min vackra syster i Sundsvall och fick träffa världens bästa systerson. En solstråle som lyckades med konststycket att få mig att vakna med ett leende! Det vill inte säga lite det. Jag är som en vresig, gammal surkart innan jag kommit igång på morgonen! Det finns de som säger att jag kan vara riktigt hemsk på morgonkvisten, men jag tror inte på allt folk säger!

Jag har varit till "min" hårfrisörska och är så nöjd med min nya frisyr. Jag slog på stort och bad henne göra något åt färgen. På senaste tiden har det dykt upp så mycket gråa hår och till slut kändes hela huvudet bara dassigt och trist. Nu har jag fått fina slingor och det är bara lite grått igen. Nu när jag har börjat får jag väl fortsätta färga och slinga och greja, men jag känner mig som en ny människa och då känns det faktiskt värt alla dyra pengar!









Brunt hår igen! Jippiii!

I morgon har jag en ledig dag och jag ska komma på något bra att göra. Något som jag blir glad av. Vem vet, det kanske blir en promenad om det blåser eller ett julkort eller två.

Nu är det dags att borsta tanden och säga godnatt till kudden!
Ha det gott alla
Kramar/ Eva-Lena

25 dagar

Det var länge sedan jag skrev!
Jag är stressad och röksugen och sur och arg och tvär och grinig och behövande och ledsen och oföretagsam och rastlös och sällskapssjuk och osällskaplig. Det är väl ungefär allt.
Det går åt helvete för rökningen!
Jag har gjort slut!
Det har gått 25 dagar (lite drygt).
Det är faktiskt rätt jobbigt! Cigaretterna vill hela tiden ha mig tillbaka. De bönar och ber, lockar och river, hotar och svär, spottar och viskar lena ord: "Bara en!" och "Ingen behöver veta!" Håller jag på att bli galen? Jag tror det.

Just nu funderar jag på varför jag känner mig stressad hela tiden och vad jag kan göra åt saken. Jag skyndar på barnen när vi ska någonstans och skyndar på mig själv hela tiden. Jag kan inte fokusera på vad jag faktiskt har uträttat, utan tänker hela tiden på allt jag inte hunnit med, vad jag borde göra och vad jag måste göra i morgon. Jag har svårt att sova och jag blir helt ineffektiv, för jag kan inte slutföra en så enkel sak som att diska utan att gå ifrån för att vika lite tvätt eller något annat just för tillfället livsviktigt.

Sist barnen var borta satt jag rakt upp och ner länge, länge och bara tittade rakt fram. Jag kom mig inte för att göra något. Helt chockskadad tror jag.
Till sist for jag ner till stan och bjöd mig på restaurang. Det var en mycket trevlig middag! Jag behöver nog lära känna den här människan igen. Jag behöver lära mig att jag är inte bara mamma =)

Nu är klockan mer än jag hade trott och jag ska väl sova är det meningen.
Kramar / Eva-Lena

Hysteriskt rastlös och röksugen!

I dag är tredje dagen jag inte röker. Jag känner mig inte duktig, glad eller fri. Jag känner mig som en duracellkanin. Otroligt rastlös och klumpig! Röksugen! Jag vill röka.

Första dagen gick bra. Jag sa till mig själv " Jag vill och jag kan!" Det kändes inte så svårt! Men så kom kvällen och jag skulle försöka sova. Det blev tji! Jag provade allt!! Jag släckte lampan och försökte slappna av, jag löste korsord, läste lite, släckte lampan igen. Till slut gav jag mig och steg upp i stället. Kollade lite på TV, drack en massa vatten, skrev lite, blev jättetrött, gick och lade mig igen. Kunde inte sova!!! Till sist måste jag ändå ha somnat, för jag minns märkliga drömmar om myggor i köksskåp och andra lika normala saker.

Jag ska snart åka tillbaka till mitt arbete. Jag har haft ett uppehåll på snart 6,5 timmar och tänkte passa på att vila lite, men min kropp skriker så fort jag försöker vara still mer än 10 minuter. Jag har suttit vid datorn, ätit, diskat, plockat undan lite och gjort ett kort. Allt för att inte behöva tänka på de där lömska pinnarna!

Det kan ju kanske vara en positiv sak. Om jag inte sitter still kan jag ju inte lägga på mig en massa kilon! Alltid något :-)

Jag har vägt ca 20 kilo mer än jag gör i dag och det vill jag inte uppleva igen! Det är jobbigt både till kropp och själ. Att det är lättare att hitta kläder och att jag känner mig snyggare nu är en positiv bieffekt!


I morgon ska jag få den stora äran att följa med Crister till hans mor som fyller år. Därav kortet. Mamma ska vara barnvakt. Det känns lite konstigt för de kommer hem från sin pappa i morgon och jag har saknat dem svårt. Det var otroligt jobbigt att lämna dem, jag grät hela vägen hem och jag ville bara vända.

Kanske blir det lättare med tiden. Jag vet ju att de har det bra och att de är älskade var de än är, men jag vill att de ska vara hemma ändå.

Dagens kort

Kramar/ Eva-Lena

De är hemma igen!

Nu är mina älskade gullungar hemma!
Det känns jätteskönt. Men jag grät mer när jag de äntligen var hemma hos mig än när de skulle åka från mig.
Jag kände riktigt hur mycket jag saknat dem och hur stor plats de har i mitt hjärta!
Allt var naturligtvis inte bara rosenrött bara för att vi saknat varandra. De var jättetrötta efter en hel dag på dagis. Jag var lika trött efter en dag på arbetet, så lite osams blev vi vid några tillfällen, men det redde vi snart ut.

Nu sover mina hjärtegryn sött och jag ska snart gå och titta till dem och höra när de snarkar lite.
Kram
Eva-Lena

Soporna

Barnen är hos sin far denna helg. Den första på länge. Saknaden är naturligtvis enorm! Det känns tomt, tyst och konstigt, men samtidigt skönt. Jag kan gå ut med mina sopor utan att det känns som ett helt projekt. Klä på och ta med barn eller hasta och ila för att hinna innan jag hämtar dem från förskolan? Det är vardagslyx att kunna gå med lite skräp utan en massa planering :-)

Jag fick träffa mina raringar i dag en liten stund när vi var på vår förskola för höststädning. Mattias och Oskar går på ett föräldrakooperativ så vi träffas ganska ofta alla föräldrar och barn för att umgås, eller som idag, fixa iordning gården inför vintern.
Pojkarna verkade må bra och saknade mig inte det minsta! Det är ju bra. Eller....? Jag försökte sätta mig vid samma bord som Oskar när det var dags för lite mat, men han visade med kraft att jag inte var önskvärd. Han pekade med hela kroppen mot ett annat bord och hojtade att jag minsann skulle sitta där borta!
Jag hamnade i köket tillsammans med en annan mamma. En fantastiskt varm och generös kvinna som genom sin omtanke har hjälpt och inspirerat mig på många sätt. Vi lagade så god mat och hade mycket trevligt där bland kastruller och matos. Jag är så glad och tacksam över att jag får möjlighet att lära känna denna otroliga kvinna.



Jag tänkte ta ett krafttag idag och vattna mina blommor. Det var en sorglig syn! En av mina starkaste sidor är att glömma ge mina växter vatten. Jag har en stolthet - en suckulent - som blommar och blommar. Sen har jag ett skräckexempel också. Jag läste innan jag köpte den att den absolut inte får torka ut! Ok, tänkte jag. Det blir intressant att se hur länge jag kan ha kvar den. Men färgen på blommorna var så fin och matchade tapeten (!) i vardagsrummet så bra! I dag kastade jag den efter kanske en månad här hos mig.

Jag lägger in bilder på de båda så kanske ni kan gissa vilken som är vilken.









Skönheten och odjuret...


Det var allt jag ville berätta idag, förutom att det här nog är en av de bästa helgerna i mitt liv. Förutom saknaden då förstås. Jag har ätit god mat, gått på bio, gått ut med mina sopor (hi hi) och haft i mitt tycke världens bästa sällskap!

Kramar till er alla
Eva-Lena

Snö!

Snöboll någon?

I morse vaknade jag av att Oskar skrek "BA! BA! BAAA!" Det är ett mycket användbart ord som kan betyda allt ifrån vatten till att han behöver en ny blöja. Jag gissade på det senare när jag sömndrucket stapplade mig in till honom.
I det här specifika fallet betydde det dock SNÖ! SNÖ! SNÖÖÖ! Han var riktigt exalterad! Mattias var lite tröttare - som alltid om morgnarna - och reagerade inte lika snabbt, men när han väl vaknat ordentligt hoppade han också upp och ned och ville ut!
Själv tänkte jag mest på vilka kläder jag skulle ta med till förskolan och vad jag skulle ta på mina juveler på väg dit.
Det konstiga är att jag blir förvånad varje år! Kommer det snö??? Nu??? Men det passar ju inte mig riktig nu! Kanske är det tur att naturen bestämmer sånt!

Mattias förklarade hur mycket han hade längtat efter snö!
Oskar pladdrade också en hel massa på väg till förskolan, men jag förstod inte så mycket av det han ville säga.
Det tog ungefär dubbelt så lång tid att gå den korta vägen mot för en vanlig dag! Vi var ju bara tvungna att stanna med jämna mellanrum för att känna på snön och kasta lite snöbollar.

När jag sedan skulle gå för att hämta mina hjärtan hade naturligtvis snön försvunnit för länge sedan och ersatts av stora vattenpölar!
Jag önskar mig ett par gummistövlar så jag också får...




Detta är bland det roligaste som finns!!!

















Trötta, blöta och lortiga. Men lyckliga!

Efter en sådan dag var det gott med kycklig i kokosmjölk, kryddat med chili och vitlök! Sedan hann vi med kvällssaga, sång och tandborstning innan sömnen slog till.

Snart ska väl jag också sova lite för att orka med en ny spännande dag i morgon.

Må så gott alla!
Kramar Eva-Lena

Söndag

En lugn och skön söndag hemma tänkte jag.

Hoppsan vad jag bedrog mig!
Dagen började lugnt med grötfrukost utan större missöden. Sedan drog det igång!
Det var sjörövarlekar så gardinerna fladdrade.
Sen sprang Oskar rakt in i skärbrädan när jag lagade mat. Ett jack och en bula i pannan blev resultatet. Knappt hade han torkat tårarna förrän han trillade av stolen han stod på för att kolla vad som hände på spisen.
De har lekt "hund och människa" en lång stund. Leken går - vad jag har förstått - ut på att en är hund och en är människa. Människan ska sitta på hundens rygg. Helst tills hunden antingen gråter eller skriker. Helst det senare.
Vi har hunnit med en tur till affären för att köpa mjölk och potatis. Sedan var jag faktiskt lite trött på deras högljudda lekar (får man säga så?) så jag plockade fram trolldegen. Då blev det lite lugnare, men jag fick sopa golvet flera omgångar efteråt. Degen hade som vanligt en tendens att hamna på golvet.
Vi har läst saga och sjungit sånger.
Till slut var det äntligen dags för sängen för de små liven och dags att åka till arbetet för den stackars mamman.
Nu är det sängdags även för mig efter en lång och intensiv dag, som jag inte skulle vilja vara utan för allt smör i småland :-)











Sjörövare Oskar hade siktet inställt...











på fula fiskar i havet.

Mattias-sjörövaren tog sig tid att va lite go med lillebror.












Fiskelycka!

Dagens bula syns i pannan, men han var lika glad ändå!

Jag hann inte med särskilt mycket annat än att hålla fast mig och åka med i dag. En härlig och fartfylld dag!

God natt

Kramar Eva-Lena

En dag i skogen

En riktig höstdag med solsken, regn och stormvindar om vartannat for vi till skogs mamma, Crister, barnen och jag.


Mattias och Oskar hade laddat sina ryggsäckar med leksaker och saft. Min ryggsäck innehöll smörgåsar och kaffe. En kort bilfärd förde oss till vårt hemliga svampställe och Crister fick naturligtvis svära trohetseden innan han fick förtroendet att köra oss.

Det lilla, lilla området där svampen växer var snabbt rensat och det var dags att ta fram fikat. Oskar fick ännu mer spring i benen då han hörde det magiska ordet. Fika!











Oskar tyckte det var gott med smörgås och saft efter all svampplockning!










Mattias med sin smörgås på den lilla bänken Crister fixat.










Är det där en svamp?











Det var inte älgjakt Crister! Vi skulle leta svamp!



En härlig dag, vi hittade lite trattkantareller och fick fika i skogen! Kan det bli bättre?


Hoppas ni haft en lika skön dag!
Kramar Eva-Lena

Första inlägget!

Äntligen!

Efter mycket vånda har jag tagit mod till mig och skapat en egen blogg, efter att ha blivit så inspirerad av människor i min närhet.

Jag ska försöka skriva lite om mig och mina fina söner här. Förhoppningsvis regelbundet.

Mattias blir 5 år till jul. Han har många funderingar om livet. Han älskar sin cykel, sin mormor och sin kusin Albin. Mattias är en lugn och finurlig liten kille som ofta slår mig med häpnad med sina klokheter.

Oskar fyller snart 3 år och med honom är det inte en lugn stund. Hans bästa tid på dagen är tidigt på morgonen när han får sin havregrynsgröt, den äter han med god aptit med lingonsylt och mjölk. Han har inte så mycket tid att fundera, han vill göra. Helst allt på en gång.

Jag själv är mamma först och främst, men får jag en stund över brukar jag sätta mig för att tillverka kort, kalligrafera eller så testar jag en ny hobby.